Sommar!

Vi räknar dag nr 3 och storasyster menade bestämt att imorgon på dag nr 4 börjar äventyret på riktigt. Varför? För att då kan hon mer engelska än idag! Sen låg hon i sängen och såg på dagisfotografiet och bilder av vänner vi hängt upp på väggen bredvid sängen. Hon saknar och längtar och jag fick tårar i ögonen och måste gå ut.

Men mellan lite saknande som ju naturligvis dyker upp ibland har vi det så bra. Solen skiner och regnar gör det mest på natten. Det är varmt som på en av de bästa nordiska sommardagarna och då är vi flera veckor från den riktigt varma sommaren som brukar börja i slutet av december/januari. Vi springer in och ut av vårt lilla hus med nakna fötter och solkräms rester i håret. Vi träffar människor från Singapore och Canada, New Zealand och USA. Och så någon svensk och norsk och finne. En smältdeg av kulturer och unga folk som skall iväg på sina missionsresor till Fiji, Kambodja och Indien. Jag älskar det!

Resan hit gick fint. Mitt motto är att planlägga för kaos och problemer så blir allt så mycket lättare än man tror. Barnen var fantastiska! När vi anlände i Auckland efter 31h (inberäknat tidig väckning och bilresa in till flygplatsen) räknade vi ut att barnen sovit ca 6-7h på hela resan. Och ändå klarade de av att hänga med genom tullen och väskhämtning som tog 1h längre pga att två av våra väskor rest till Shanghai istället för till Singapore. Barnen satt där på golvet medan vi fyllde i papprena och fick besked om att väskorna kanske kom dagen efter eller dagen efter det igen. Inte grät dem. Inte klagade de. Men stirrade lite blekt in i en vägg med rödsprängda ögon. De sov på den 2h långa bilresan på väg till missionsbasen. Och vaknade glatt när vi kom fram kl 03.00 lokal tid och rusade runt huset som virvelvindar. Efteråt skrek och grät Mellanbror i två timmar för att han inte ville sova. Kl 6 på morgonen när det ljusnade utanför gav han till slut upp och efter det har han sovit 14-15h i sträck på natten. Helt ok tycker jag. Jetlagen har varit mild mot oss alla och dygnsrytmen har vi anpassat oss till förvånansvärt bra.

Nu vänjer vi oss till livet här på "Oak Ridge". En missionsbase som ligger nära  den lilla byn Paparoa, ca 2h norr om Auckland. Det är grönt och vackert och blommorna doftar och fåglarna sjunger så man måste stänga fönstrena på morgonen. Nästa vecka startar pappna sitt "jobb". Fixande av bilar och hus och liknande ligger på agendan. Vardagen når väl också hit. Men visst känns allt lite enklare då solen skiner och sommaren är här!

Flygplats

Flyg Köpenhamn - Singapore. NB! Avtal vem som skall sitta vid fönstret före ni är på flyget. Nybörjar misstag!!

Huset <3 (bilder innifrån kommer)

Utsikten 1

Utsikten 2

Utsikten 3

Och lite annat;

*Väskorna kom annars fram 2 dagar efter oss. Känns alltid bra att byta kläder då.
*Nätet här är så fantastiskt mycket snabbare än vårt eget så jag ser fram emot att blogga =)
*Skulle ha skrivit det här på engelska men hjärna klarar inte av det - så det får kanske bli nästa gång.