Vad är det om händer? Årets offisiellt långsammaste månad rusar iväg. Dagarna går och jag hinner inte med. November. Den gråaste och tristaste av alla månader. Månaden jag alltid tyckt vi skulle klarat oss utan. November som aldrig brukar ta slut. Nu vill jag stoppa tiden. Hålla fast dagarna. Hinna känna på det grå och tråkiga. Tända lite ljus och läsa några böcker. Sucka över den grå färgen och längta och vänta på den röda (och kanske vita) julen. Jodå, november har just börjat men den fyller sig upp i en farlig takt. Men hellre stressa nu för i december skall jag bara göra mysiga saker. Bara baka pepparkakor. Bara paketera in julklappar. Bara läsa julberättelser för dottern. Bara göra sånt som jag vill och bara lite sånt jag inte vill.
Annars, snubblade över den
HÄR dokumentären på svt.se för någon dag sedan. Och fick äntligen sett den. Så fruktansvärt hemskt och helt otroligt att något sådant kunnat ske. Det är ju bra och viktigt att vi har "instanser" och lagar som skall skydda våra barn mot övergrepp. Men vad gör man då de samma "instanserna" och lagarna, i sin iver på att beskydda, gör det motsatta? Någonstans gjorde någon fel beslut och någon borde kunna säga förlåt (och kanske lite mer) för den fruktansvärda upplevelsen denna familjen måste gå igenom. Det tycker iallfall jag.
Åh, jag önskar mig också en långsam månad med mycket tid för mysig, lugn julstämning! Men så ska vi ju på resa, så vi missar nästan hela december, så nu har jag hängt upp ljusslingor runt vardagsrumsfönstren för att få lite känsla... och det hjälper! Tack för länken, har sett massor av kommentarer om programmet och skall ta och titta på det nu.
SvarSlettJo, längtar ofta efter den långsammare tiden som fanns då man var barn. För tiden var långsammare då... visst? Hoppas ni får en superhärlig resa. Julkänslan kommer säkert mer när ni kommer hem igen. Hur länge blir ni borta? Intressant, skrämmande och sevärt program - verkligen! Kram.
SvarSlett