"Froggy the Frosk"

Idag har jag varit jättearg på en grön plastbit med hjul på, som heter "Froggy the Frosk". Den skall sitta fast på barnvagnen och storasyster skall stå på den medan vi rullar nedför de närmare 3km långa backarna till dagiset. Det skall ta under 1min att sätta fast skruven med den hårda röda plastbiten på och sen skall man vara klar till att vandra iväg. När man 15 min senare fortfarande håller på menar jag att alla har full förståelse för att jag kastade "Froggy the Frosk" i väggen och skrek så det ekade över ängarna.

Storasyster konstaterade att "hjärtat sjunker (?) och det känns som man kokar innuti då man blir arg". De har pratat om detta på dagiset. Och de har lärt sig att räkna till 3 och inte bita, sparka eller slå någon som står i närheten. Men jag menar att det är lov att kasta något i väggen och skrika jättehögt då det kokar över inom en.

Vi kom oss ned till dagiset. Jag vandrade upp igen. När jag senare hämtade henne hade jag glömt hur länge det tog att få fast Froggy på vagnen. Vi stod utanför dagiset. Men jag skrek inte. Helt enkelt för att jag inte har behov av att bli känd som den ilskna, finländska mamman som kastar gröna, grodliknande plastbitar i dagisets vägg. Vi bad till Gud istället och efter 5 min kom vi oss iväg.

Jag har gått mycket idag. Och jag har varit väldigt, väldigt arg.